Finns det något annat land än Israel som kan utföra sådana övergrepp mot ett ockuperat folk och samtidigt förbli straffria?  Finns det något annat land som är så ursäktat och förlåtet?  Israel betecknas på ett outgrundligt sätt, samtidigt som det är ett rasistiskt land, som regionens enda demokrati. Att jämföra Israel med apartheidens Sydafrika är att förolämpa Sydafrika. Kanske kallas det antisemitism att skriva så, men det har inte det minsta med antisemitism att göra. Om man läser Goldstonerapportens 120 sidor långa dokumentation om modernt barbari i högteknologisk form på juristprosa parallellt med Ögonen i Gaza av de norska läkarna Mads Gilbert och Erik Fosse, som var ögonvittnen till kriget blir man människofientlig och anser att den här världen är obeboelig . Här finns bara brott och synd och man blir rasande och undrar hur länge skall dessa brott få fortgå?  Men Israels ockupation är ett av världens mest avskyvärdas brott, ett brott som har pågått sedan Israel skapades 1948, och palestiniernas kamp är av det mest storslagna och till synes utsiktslösa slaget. Ett sätt att förstå Palestinakonflikten är att låta parterna byta roller. Hur skulle världen reagera, hur skulle domen bli om det var palestinierna som gjorde det som nu israelerna har gjort mot dem under mer än ett halvt sekel?

Goldstonekommissionen utsågs av FN för att utreda om brott mot folkrätten eller brott mot krigets lagar begåtts i samband med Israels invasion av Gaza. Israel vägrade samarbeta med kommissionen, den tilläts inte ens komma in i Gaza via Israel. Kommissionen, som leddes av den judiske folkrättsjuristen Richard Goldstone och som själv betecknat sig som sionist, kritiserar båda parterna, men huvuddelen av kritiken riktas naturligtvis mot Israel. På ett sätt är det skönt att läsa om brotten på kommissionens torra kanslispråk. På ett annat är det ännu mer outhärdligt.

I de norska läkarna Mads Gilbert och Erik Fosses ögonvittnesskildring från kriget i Gaza kommer vi krigets fasansfulla verklighet skakande nära i all dess vidd och grymhet. Ytterst syftade troligen Israels krig mot Gaza till att mala ned det palestinska motståndet genom att bomba och jämna skolor, sjukhus och polisstationer med marken – det civila samhället.   Det här en nödvändig och  viktig bok. De norska läkarna var kanske de enda västerlänningarna i Gaza under kriget. I den egenskapen fick de access till världens media. Det går inte att blunda för rasismen i den här konflikten. Palestinierna är i liberalernas ögon alltför fattiga och utblottade – och reaktionära – för att ha rätt att yttra sig.

Goldstonerapporten fäller en tung dom som främst riktar sig mot Israels övergrepp och brott mot krigets lagar. Ögonen i Gaza är en rapport som skildrar det urskillningslösa våldet sett utan skyddande filter. När det skrivs hotar Israel att med våld stoppa Ship to Gazas försök att bryta blockaden. Detta ytterligare våld mot ett belägrat folk visar ännu tydligare vem det är som har makt att sätta bakom orden.

Om man vill förstå den här konflikten djupare kan jag inte göra annat än rekommendera den engelske historikern och Mellanöstern korrespondenten Robert Fisk monumentala verk om Mellanöstern Det stora kriget för mänskligheten, som på svenska utkom 2007. Där görs konflikten både tydligare och historiskt mera djupgående.